bergochdalvana

Idag är jag ett knyte, ett skelett, en burrito med kalla fingrar. Tappade min röst och min motivation och mina intressen och någonstans på vägen blev jag någon annan som inte ens orkar byta låt på spotify, shit vad jag hatar den här låten, och jag kan aldrig lära mig att bara vara. Jag tycker om att ta på mig nya strumpor men det spelar ingen roll pga är så smutsig även fast jag inte äter köttmjölkägg och även fast jag dricker vatten och duschar och försöker helahelatiden. Jag är bara.. svag tom borta ensam / allt jag vill är regression / nu sen föralltid. Vill välja bort ansvar, val, ångest och frihet. Vill leva ett oäkta liv och bara stirra på blek snö. Men vill ju också orka, vara något, någon. Varför slösar vi bort våra liv? ambivalensen och rädslan och orkeslösheten.
 
 
 
Musik är lösningen. Och snart kommer min bästa vän Våren och då ska jag leva ute i skogen som San i Mononoke-hime och jag ska VILJA NÅGONTING IGEN. Jag ska ha ångest och inte bara vara nedstämd. Jag ska andas och känna kroppen skälva och gå sönder och kanske hitta tillbaka till symaskin vänner böcker poesi dagdrömmar acceptans

Kommentarer
Postat av: H

Prova att sluta röka så känner du dig fräschare. Funkade för mig iallafall!

2014-02-15 @ 23:19:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback