Vi fryser tillsammans, två benrangel skallrar i takt

Jag har försökt skriva låttexter många gånger. Sitter uppe hela natten som en liten uggla och dricker kaffe ur den röda koppen med ränder på, och tycker att: nu, nu låter det himla bra här, nu lyckades jag minsann nagla fast känslan på pappret, och nu ska jag be någon skriva musik till, och så kan jag också få sjunga ut all min själs galla, och shit vad bra det känns att vara påväg någonstans och äntligen få använda den där ångesten konstruktivt.
Men sen läser jag texten dagen därpå och vill bara spy upp nattkaffet och smeta ut det över pappret tills orden suddas bort och aldrig mer kan läsas av någon. För det låter så himla krystat. Och ihopklistrat. Och det blir liksom aldrig riktigt.. jag. Det stämmer inte in på min sjukt oklara och skeva bild av mig själv, jag kan liksom inte spegla någonting för det rör sig hela tiden på insidan, och i mitt huvud sitter ständigt den där skylten där det står: "renovering pågår" uppe och det är klart att det blir himla förvirrat då. Och töntigt. 
Sen så sitter man där på en busshållplats klockan 19.47 en fredagkväll, på väg hem från en dag som viskar om ambivalens och själsligt illamående och tystnad. Och alla människor man vill älska är så himla fula just då, på grund av att man själv är så ful och tråkig och rädd. Alla bara stör. Man vill vara ensam. Och sen slumpas den där låten fram. Daugther - Still
 
Two feet standing on a principle 
two hands longing for each other's warmth 
cold smoke seeping out of colder throats
darkness falling, leaves nowhere to go.
 

Och jag känner mig förstådd. Fyra banala rader.. och jag känner igen mig själv. Den Louise som Louise själv inte kan beskriva, kan någon annan främling med kort brunt hår och sprucken röst plötsligt beskriva. Det är vad jag känner, vad jag behöver. Jag vill ju bara ha den där närheten hon sjunger om. Jag längtar. Vi står där och vill älska varandra men det är för mycket integritet ivägen. Nej nu stämmer det inte, integritet är en bra grej, det jag känner är rädsla. Ren och skär rädlsa. Tjugofyra timmar om dygnet går jag omkring och är rädd och allt jag vill är att någon annans benrangel ska skallra i samma takt som mitt men jag vågar inte avslöja för någon hur himla mycket jag behöver den.. den där närheten.
Jag tycker oftast inte om fysisk kontakt. Jag har lite Aspergers-tendenser som flyter omkring och skapar rysningar när folk kommer för nära. Men den där psykiska närheten, det där samförståndet, det skulle jag verkligen inte tacka nej till. Men jag vill inte bli avvisad. Och jag vill inte behöva någon. Och jag tycker att alla verkar så himla odjupa ibland, fast jag vet att det inte är så. Och jag är rädd, rädd att ni, alla ni människor som omger mig inte ska förstå. Jag är rädd att ni ska tycka jag är töntig. Eller desperat. Jag är rädd att ni ska se hur jag egentligen ser ut. Så jag gömmer mig, och lurar mig själv att jag inte tycker om er. Jag tycker inte om någon, minst av allt mig själv.
Och det jag mest av allt är rädd för, det är att alla i hela världen är lika rädda som jag. För vem ska då ta första steget? Vem ska våga? Vem ska tvinga mig att våga? Vem ska initiera kontakten? Kommer jag någonsin möta någon som inte är rädd för att ta chansen jag aldrig klarar av att ta? Är vi alla ensamma? Eller kan vi binda band kring varandras hjärtan och leva näranära, i symbios? Jag vill det. Jag vill det så himla gärna att jag inte klarar av att ta reda på om det går. För tänk om det inte gör det.
 
Såhär vill jag ha det: Kent - Varje gång du möter min blick
 

För första gången på nära håll
stod vi som frusna mot varandra
Och mina händer rörde aldrig din hud
men jag vet att du kände

 

Som en elektrisk chock genom skelettet
Lätta fingrar genom tyget på de kläder du valde
för någon annans skull

 

Och varje gång du möter min blick
blir min värld en aning större
Varje gång du möter min blick
hör jag ditt hjärta ge mig blod

 

Varje gång du möter min blick
går en störning genom ljuset
Varje gång du möter min blick
så vet jag vem jag är

 

 

Kommentarer
Postat av: Jemima

<3

2013-09-01 @ 17:31:11
URL: http://miaj.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback